Grafik till artikeln

Här kan du se en grafisk bild inklusive text som beskriver händelseförloppet. Textinnehållet i grafiken är en förkortad version av den som finns i artikeln här bredvid.

Klicka här för att se grafiken

För att kunna se grafiken måste ADOBE Reader finns på datorn. Hämta det gratis här.

Upplysningsnummer

Om du har fler frågor om fågelinfluensa,
ring 020-20 20 00.

Insatser när smitta misstänks hos tamfåglar

Om den aggressiva formen av fågelinfluensaviruset H5N1 skulle drabba fjäderfänäringen i Sverige startar omedelbart en lång kedja av åtgärder. Ansvariga myndigheter, länsstyrelser, kommuner och företag genomför då sina särskilda åtaganden.

Om man misstänker smitta i till exempel en hönsbesättning kopplas också landsting, smittskyddsläkare och ytterligare myndigheter in för att ta hand om misstänkta fall av fågelinfluensa hos de anställda.

1. En uppfödare upptäcker symptom

En uppfödare upptäcker ökad dödlighet, minskad foderåtgång eller andra symptom som kan tyda på fågelinfluensa i sin fjäderfäbesättning. Vid misstänkt fågelinfluensa måste djurägaren omedelbart kontakta veterinär som i sin tur kontaktar Jordbruksverket och Länsstyrelsen.

Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, som har dygnet runt-jour, ger veterinären råd bland annat om symptom, hur han eller hon ska förhindra smittspridning från besättningen, skydda sig själv mot eventuell smitta och vilka prover som ska tas. Veterinären hämtar skyddsutrustning till sig själv och djurägaren innan han åker ut till anläggningen.

2. Hantering

Döda fåglar samlas ihop av veterinären, förpackas enligt anvisningar från SVA i Uppsala och skickas dit med budbil. SVA har beredskap för att bemanna laboratorierna på några timmar.

3. Avspärrning vid misstänkt smitta

Redan vid misstänkt smitta spärras anläggningen av för att minska riskerna att smittan sprids till andra anläggningar. Vid konstaterad smitta upprättas skydds- respektive övervakningsområden på tre respektive tio kilometer runt anläggningen. Det blir då förbjudet att transportera levande fjäderfä och fjäderfäprodukter in i och ut ur zonen.

4. Krishantering

Veterinären börjar arbetet med att spåra smittan i samarbete med länsveterinären. Alla besök under tiden före utbrottet vid den smittade anläggningen kartläggs, bland annat foderleveranser. Övriga anläggningar som misstänks ha smittats spärras av.

Länsveterinären meddelar miljö- och hälsoskyddsförvaltningen och djurskyddsinspektören i kommunen. Eftersom kommunen bedömer att händelsen kan komma att få stora konsekvenser inrättas krisledningsnämnden.

Ett omfattande informationsarbete mot allmänhet och media påbörjas. Kommunen, Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Statens veterinärmedicinska anstalt får ta emot mängder av frågor från allmänhet och media.

5. Testresultat

SVA bekräftar att det rör sig om den aggressiva formen av fågelinfluensa. Jordbruksverket underrättar EU-kommissionen liksom Världsorganisationen för djurhälsa, OIE. Prover skickas till ett referenslaboratorium i Storbritannien. Jordbruksverket beslutar om avlivning och hela besättningen avlivas genom gasning. Fågelkropparna transporteras till en destruktionsanläggning där de bränns eller grävs ner på en plats som kommunen anvisar. Anläggningen saneras.

6. Bekräftad smitta

Vid bekräftad fågelinfluensa bland fjäderfä fattar EU beslut om omedelbart importförbud av fjäderfä och fjäderfäprodukter från den drabbade regionen inom hela unionen. Om det finns misstankar om att fler anläggningar i regionen kan vara smittade upprättar Jordbruksverket en operativ ledningscentral på platsen. Den får en stab på upp till 100 och 150 personer med expertkunskaper inom allt från it-stöd till smittskydd.

Texten är en förkortad och omarbetad version av en artikel ur tidningen Krisberedskap, nr 1 2006.

Sidan uppdaterad: 2007-04-19 11:55