Besök på Statens Veterinärmedicinska Anstalt

För en utomstående ser det lätt makabert ut. Men för veterinären Erik Ågren, som för tillfället skär ut prover ur hjärnan på en svan, är det förstås en helt vanlig dag på jobbet.

Veterinärerna Erik Ågren och Jonas Malmsten lägger upp ett drygt tiotal döda fåglar, däribland en knölsvan från Oxelösund, i prydliga rader på de rostfria bänkarna i laboratoriet på Patologen i Statens veterinärmedicinska anstalts, SVA, lokaler i Uppsala. Fåglarna kommer från områden med konstaterad fågelinfluensa. De har skickats in från olika delar av Sverige med speciella budbilar, sedan de förpackats i dubbla tillslutna plastpåsar och lagts i en kartong tillsammans med frysklabbar eftersom virus överlever längre i sval temperatur.

Erik Ågren och Jonas Malmsten är täckta från topp till tå av skyddskläder där de arbetar i laboratoriet. Andningsmaskerna är batteridrivna och renar inandningsluften från smittsamma partiklar. Batterierna räcker i fyra timmar.

För att utröna om fåglarna är smittade med fågelinfluensa ska de båda veterinärerna nu ta prover från svalget på fåglarna och obducera dem. Obduktionen görs för att bedöma fåglarnas ålder, dess allmänna kondition och titta efter sjukliga förändringar.

I Patologens skyddsklass 3-labb finns ett visst luftundertryck, för att minska risken att sprida eventuell smitta från rummet ut till övriga avdelningen. Vätska och blod från obducerade djur följer med tvättvattnet ner genom golvet där det leds bort och kokas. Efter avslutad provtagning och obduktion bränns djuren i en brännugn i anslutning till laboratoriet.

Med bomullspinnar skrapar Erik Ågren och Jonas Malmsten i svalgen på fåglarna. Man skär också loss vävnadsprover och placerar proven i märkta behållare som sedan fryses in eller läggs i formalin för vidare mikroskopiska vävnadsundersökningar.

Det är dessa prover, bland annat från knölsvanen från Oxelösund, som sedan i bokstavlig mening hamnar en trappa upp, på Virologen. Där tas de om hand av Åsa Hagström, biomedicinsk analytiker på sektionen för molekylär diagnostik och hennes kollegor. Här arbetar för närvarande ungefär motsvarande fyra heltidstjänster – bara med att analysera prover för fågelinfluensa.

I början, när proverna för fågelinfluensa började strömma in, var det lite hektiskt, menar Åsa Hagström. Det handlade om stora mängder prov och utrustningen man skulle använda var ny.

– Men nu har det lugnat ned sig, rutinerna har satt sig.

Här görs en så kallad PCR-analys - PCR står för Polymerase Chain Reaction - som innebär att arvsmassan undersöks för att påvisa eventuella virus. Hittar man inte influensavirus efter en första provtagning avbryts vidare testning. Påvisas däremot virus fortsätter PCR-analysen för att ge svar på frågan om fågeln bär på det specifika H5-viruset. I ett tredje steg följer en så kallad sekvensering för att få veta om H5-viruset är av aggressiv eller mild form, hög- eller lågpatogen. Det innebär att man nu, cirka två och ett halvt dygn sedan proverna kom till virologen, kan säga vad för slags virus fågeln är smittad med. Samtidigt startar en parallell provtagning där man också ympar ägg med det positiva provet. Viruset förökas snabbt i befruktat ägg och inom en till två veckor senare kan man bekräfta vilken typ av virus det rör sig om. Men varför gör man två undersökningar för att få fram samma svar?

– Det gör vi för att konfirmera resultatet och vara riktigt säkra, säger Ulla Berglöf, också hon biokemisk analytiker. Vi följer de regler som EU-direktivet om fågelinfluensa ställt upp och som vi måste göra som nationellt referenslaboratorium.

De prover som konstaterats med aggressiv fågelinfluensa skickas därefter till EU:s referenslaboratorium i Weybridge i England, för ännu en bekräftande analys. Provresultaten har hittills alltid stämt överens mellan de olika labben.

När virologens analyser är färdiga vandrar proverna sedan vidare, i pappersform, till avdelningen för sjukdomskontroll. Det är härifrån man informerar om provsvaren. Där konstaterar Lena Ström, laboratorieveterinär, att man haft cirka 500 fåglar undersökta sedan i februari, då den aggressiva typen av fågelinfluensa upptäcktes på ön Rügen i Tyskland tills i april.
Fler än hälften av fåglarna har kommit från områden med konstaterad fågelinfluensa. Cirka tio procent av proverna har visat sig vara positiva.

Just fågelinfluensa upptar en stor del av arbetet på avdelningen för sjukdomskontroll just nu. Men de brådaste dagarna är kanske redan över. Värst var det precis i början.

– Då satt vi alla sex är och svarade i telefonen oavbrutet, minns Lena Ström. Det var allt från Agda, 73 år, som ringde och undrade om sin burfågel till Jordbruksverket som vill ha expertutlåtande.

Nu ringer det inte lika ofta. Fågelinfluensa oroar inte allmänheten på samma sätt som i början. Och SVA och andra myndigheter har fått upp rutiner för arbetet med fågelinfluensa och hur man ska bemöta både experter och folk i gemen. Fågelinfluensa har blivit vardag.

Och hur var det med svanen från Oxelösund?
Nej, den var inte smittad.

Källa: Statens Veterinärmedicinska Anstalt