Om du hittar döda fåglar

Att hitta enstaka döda fåglar ute i naturen är normalt. Vilda djur förolyckas, dör av svält, dödas av rovdjur och drabbas av olika infektionssjukdomar. Med enstaka fåglar menas här en till fyra fåglar inom ett begränsat område.

Om du hittar enstaka döda fåglar bör du i första hand låta dessa ligga kvar utan att röra dem.

Om du ändå vill flytta på, eller göra dig av med fågeln, bör du ha handskar på dig eller på annat sätt undvika direktkontakt med fågeln och därefter noggrant tvätta händerna. Om du med en gång stoppar ner fågelkroppen i en plastpåse eller plastsäck minimerar du risken för all form av smitta (gäller för både bakteriella sjukdomar såsom salmonella, som för virussjukdomar).

Om det är möjligt kan du gräva ner den döda fågeln.

Din kommun kan lämna råd om den lokala avfallshanteringen, som gäller till exempel enstaka döda fåglar.

Om du hittar enstaka döda fåglar som ingår i statens vilt ska du kontakta polisen, Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA:s viltsektion) eller Naturhistoriska riksmuseet. Följande fågelarter ingår i statens vilt: fiskgjuse, bivråk, tornuggla, hökuggla, berguv, fjälluggla, lappuggla, slaguggla, rördrom, lunnefågel, salskrake, svarthalsad dopping, skärfläcka, gråspett, vitryggig hackspett, mellanspett, kungsfiskare, blåkråka, härfågel, sommargylling, fjällgås, skräntärna, svarttärna, storkar, örnar, glador, falkar och kärrhökar.

Om du hittar fem eller fler sjuka eller döda fåglar inom ett begränsat område, bör du kontakta länsveterinären som gör en smittskyddsmässig bedömning. Länsveterinären når du via länsstyrelsens växel. Om det är efter kontorstid eller under helg kan du vänta till nästa arbetsdag.

Flera döda djur som dött under en kort tid och inom ett begränsat område, kan vara ett tecken på ett utbrott av smittsam sjukdom, ett utsläpp av ett giftigt ämne eller en miljöförändring. Som privatperson ska man inte hantera sådana djur själv.

För personer som yrkesmässigt hanterar döda fåglar finns instruktioner hos Arbetsmiljöverket.

Källor: Jordbruksverket, Socialstyrelsen, Statens Veterinärmedicinska Anstalt